Vad är materialism? – en inledning två år senare

Det här är mitt 55:e inlägg på bloggen. Av alla inläggen är det ett som får mer än hälften av alla besök och det är Vad är materialism?, ett inlägg som jag skrev för två år sedan. Inget konstigt i det, många googlar tydligen på ”materialism” och inte så många på ideologikritik eller i texterna förekommande ord. Inte heller är det konstigt om den texten är den minst lästa, dvs om de flesta besökare vänder i dörren (något jag ser på frånvaron av aktivitet). Tvärtemot det inledande antagandet är det nog ”materialism” i betydelsen ”intresse för ägodelar” som många är ute efter. (Ett annat inlägg berör den ”materialismen”.) Och de som söker en filosofisk diskussion finner något som ligger långt ifrån vad de förväntar sig. Det hela är emellertid en aning frustrerande eftersom denna förväntan, vad den står för och dess konsekvenser, är vad inlägget handlar om. Så till dig som kommit hit genom att använda sökorden ”vad är ett materialistiskt synsätt?”, ”vad anser man inom materialismen?” eller liknande: det är sådana frågor som behandlas, låt vara som kritik. De är inte ”felställda” men tillhör en allmänt dominerande idealism som diskuteras som materialistisk intervention av det slag som också diskuteras. Eller försök till sådan intervention, då idealismen ifråga oftast vinner just genom sin dominans, som innebär att vända i dörren. Att komma till en plats med en fråga och genast få den ifrågasatt är förstås mer än skäl att söka sig någon annanstans. Och att delta i den aktuella materialismens rörelse bort från de vanliga frågorna kan vara lite ensamt. Men där finns också mycket att vinna.

När ”filosofiska” eller politiska ting debatteras uppvisar debatten ofta en viss form. Man talar som om världen låg vid de talandes fötter och väntade på att bli tillrättalagd genom det vinnande ”synsättet”. Som om det därvid i en idévärld finns vissa övergripande frågor tillsammans med eventuellt utveck­lingsbara svars­alternativ att välja bland, vad gäller politiken olika ”modeller” att konstruera samhällen utifrån. Som om det föreligger en symmetri mellan tävlande ”synsätt”, politiska ”ismer”, filosofiska eller religiösa hållningar osv. Dessa kan vara inbördes mycket fientliga men tävlar på samma arena. De är olika åsikter på en åsiktsmarknad. Som om det finns en ”filosofisk fråga” om vad som är primärt i förhållandet mellan ”materia och ande” och med ”materialism” och ”idealism” som de två alternativen (blandformer kan tillkomma). Godtyckligt fynd på nätet: ”Materialism och idealism är sedan gammalt två motsatta sätt att se på verklighetens natur.” Som om man (an)ser vissa saker ”inom materialismen” och andra saker ”inom idealismen”. Här får även språklig formalism genomslag. ”Synsätten” att materien är primär i förhål­lande till anden eller att anden är primär i förhållande till materien tycks utgöra en symmetri redan genom utsagornas formella likhet.

”Materialism och idealism är sedan gammalt två motsatta sätt att se på verklighetens natur.” Detta är en lömsk utsaga som tycks vittna om vad som utspelar sig på en scen. Motsatta ”synsätt” antas där tävla om hur vi bör uppfatta ”verklighetens natur”. Och så snart utsagan accepteras, liksom den associerade frågan ”och vad (an)ser man då inom materialismen och idealismen?”, då befinner man sig verkligen på en scen, idealismens scen med ett fäktande med ”svar” på fiktiva frågor. Liksom för motsvarande frågor om politiska ismer och annat kommer grubblet, debatterna, alla böcker som skrivs i ämnena, att i en cirkelgång vidmakthålla acceptansen av dem. Idéer och föreställningar får egna liv i debattens vågor, dvs tillskrivs egna liv i motsatsställningen till andra idéer. Som om-aktiviteterna är så uppfyllande och självförslutande att det inte finns utrymme för ifrågasättande av frågorna som sådana. Man befinner sig på en insida utan utsida. Ger man sig ut på nätet med frågan ”vad anser man inom materialismen” och möter påståendet att frågan är fiktiv är sannolikheten störst att frågan vinner och att man vänder i dörren för att söka ”svaret” på annat håll, dvs på den helt dominerande insida som frågan tillhör.

Att visa att frågorna är fiktiva är vad jag försöker göra i det längre inlägget. Där hävdas också att det är hela den berörda som om-scenen som är idealismen, medan materialismen är själva brottet med den. Att överge den scenen för andra slags frågor och verksamheter som ignoreras eller vanställs genom den idealistiska praktiken. Här lämnas bara några antydningar för att peka på att det existerar en utsida. Och på att allt som sägs i det längre inlägget är obegripligt utan den acceptansen, som är vad idealismen inte kan medge.

I vissa amerikanska skolor måste kreationism jämställas med darwinism. En engelsk politiker hävdar just nu ett samband mellan de pågående översvämningarna och samkönade äktenskap. Den oberoende liberala morgontidningen förklarade i en ruta betitlad Bakgrund: ”Nyliberalism kallas en politisk och ekonomisk åskådning som utgår från den klassiska liberalismens tankar om det ekonomiska och sociala livets utveckling utan statsingripanden”. I dessa fall, som på olika sätt involverar ”materia” och ”ande”, är det uppenbarligen mer än ”synsätt” som propageras. ”Det ekonomiska och sociala livet” utvecklas inte utifrån någons tankar, eventuellt formulerade som en ”ism”. Historiska betingelser, produktionssättets inre dynamik, rörelser som artikulerar objektiva konflikter, ingenting av detta handlar primärt om idéer. Och inte heller är reduktionen av kapitalets expansion till tankar ett tankemisstag. Den är ideologi i althussersk mening av något tillhörigt reproduktionen av produktionssättet. Den visar hur den ekonomiska makten även är makt över vad som skall tänkas, att det så lite som möjligt skall tänkas för makten obekväma tankar eller spridas kunskap om ekonomi och makt. Inte heller högerkristnas strävan att med religiös ideologi diktera andras vandel eller tillgång till vetenskapliga resultat utgår från deras ögon (”synsätt”). Det är även där fråga om makt (och tradition).

Men om maktens medel i mycket består av ideologi och då i althussersk mening, är det för frågan om materialismen en annan konflikt som måste sättas i förgrunden. Motsättningen mellan kunskap och ideologi är där inte en fråga om sant och falskt, ”vetenskaplig säkerhet” mot ”färgade glasögon”, inte heller primärt om att i det ena fallet ”intressen” tjänas. Althussers distinktion gäller i positiv mening olikartade mänskliga praktiker. Medan kunskapen skapas inom särskilda praktiker som (provisoriska) grepp om eller förbindelser med det som gjorts till kunskapens objekt, handlar ideologi om helt andra saker. Ideologin talar i grunden inte om saker utan till subjekt för att meddela dem vad de är (för ideologin). Ideologin tilltalar eller interpellerar subjekt för att de skall vända sig mot den interpellerande rösten och svara ”ja, det är jag” – jag som är arbetstagare, kund, konsument, väljare, kristen, svensk, materialist eller idealist. Ideologin är inte ett fönster utan en spegel. Den skänker upplevelser av identitet och mening. Men även om ideologin alltså inte talar om vad som är, interpellerar den inte desto mindre ofta sina subjekt genom berättelser om vad som påstås vara, t ex ”verklighetens natur”, berättelser som skall göra världen och subjektets tillvaro i den meningsfulla. Berättelser där inte sällan andar eller tankesystem tillskrivs avgörande roller. Ideologin är inte ”teoretisk” (beskrivande) men tränger ofta in på teorins område med den ideologiska apparatens teoriliknande rekvisita. Och som dominerande metaideologi äger detta acceptans. Det vill säga, eftersom detta ideologibegrepp inte är accepterat eller ens välkänt, uppstår aldrig frågan om olika idéers helt olika karaktärer och vilka konsekvenserna blir av att de blandas eller agerar mot varandra på idealismens scen.

Vi har strängt taget att göra med tre sorters konflikter, varav en gäller pseudokonflikter. Vi har den generella konflikten mellan kunskap (vetenskap) och ideologi som ligger i att ideologin inte erkänner kunskapens särart (eller sin egen) och söker tränga in på kunskapens område (vilket blir övertydligt i fallet med kreationismen). Vi har som ett fall av detta ”debatternas” pseudokonflikter mellan de för tillfället paraderande idéerna och ”synsätten”. Och vi har de makt- och samhällskonflikter som maskeras och förskjuts när det är ”idéernas kamp” som upptar det mesta utrymmet. Varvid makten även präglar såväl dominerande idéer som sätten att hävda dem (i t ex från konflikterna frigjorda debatter). Det är inte bara fråga om att ”kontextualisera” idéer utan att intressera sig för deras omedelbara art och produktion.

Apropå ”synsätt” påtalade Althusser att varken kunskapen eller ideologin handlar om ”sätt att se”, ”seende” som ett subjekts omedelbara tillägnelse av ”verklighetens natur” (färgat eller ej). ”Kunskap är produktion”, inget som i bokstavlig mening abstraheras ur det objektiva, eventuellt med viss distorsion på vägen. (Denna kritik är å andra sidan något annat än ”postmoderna” tankar om att världen ”konstrueras” genom ”diskurser”. Världen finns där; det är kunskap om den, t ex i form av teorier, som skapas.) Och i ideologin ser subjektet inget annat än den socialt konstruerade spegelbilden av sig själv.

”Två motsatta sätt att se på verklighetens natur.” Vad som på respektive kant antas om denna natur, om den är ”andlig” eller ”materiell”, expliceras i olika ”läror”. Vilket i båda fallen är idealism, en paradoxal produktion av idéer av mer eller mindre ideologiskt slag som outtalat förnekar omständigheterna för deras produktion; de sägs representera olika jämförbara svar på ”mänsklighetens stora frågor”.

Materialismen å sin sida är då inte ett annat ”svar” på den ena eller andra frågan utan en interventionspraktik som bryter upp den fiktiva symmetrin och återvänder till grundkonflikterna, de politiska konflikterna och dem mellan kunskap och ideologi. Detta som ett ställningstagande i kunskapshänseende för den teoretiska praktikens rätt att producera kunskap utan att behöva medge utrymme för föreställningar som inte alls har med kunskap att göra. Materialismen rör sig inte från ”ande” till ”materia” allmänt, den tillfrågar givna idéer om deras materialitet. Är de resultat av en kunskapspraktik eller är de en ideologisk praktiks rekvisita (eventuellt på ideologisk metanivå)?

Vetenskapen kan inte bevisa att världen inte är ”skapad av en högre makt”. Men när det ideologiska i sådana föreställningar påvisats finns grund för nämnt ställningstagande och för skiljelinjer mellan kunskapsprodukter och ideologiska produkter. Alltså inte för att de senare är falska, utan för att de med sin icke-teoretiska (interpellerande) och metaideologiskt underbyggda närvaro på teorins område obstruerar detsamma, förvandlar det till idealismens scen. Sådana skiljelinjer kan artikuleras som materiens primat över anden, men materialismen stannar där, den säger inte mer än vad de idealistiska/ideologiska berättelserna om andar tvingar den att säga. Allt den säger är på förekommen anledning. Materialismen är en ”teoretisk verksamhet” som inte producerar teori, ”läror” eller liknande, bara skiljelinjer till förmån för den vetenskapliga praktiken och dess undersökningar av det materiella och det (mänskligt) andliga. Den uttalar sig inte om materiens eller ”verklighetens” natur utöver denna minimalism. Ism-ändelsen i materialism signalerar inte ”lära”; det är samma slags ism som i t ex magnetism eller kapitalism.

Praktiskt har materialismen betydelse som artikulering av utträdet från idealismens scen. Som en påminnelse om avståndet mellan den och andra slags debatter, politiska och teoretiska. Som ett återvändande till de konflikter som skjuts undan på den idealistiska scenen, såväl samhällskonflikterna som den konflikt som yttrar sig i förskjutningarna som sådana. Sådan materialistisk praktik har vi emellertid inte sett mycket av.

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Kritik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s